...

Just nu koncentrerar jag mig på att må ganska bra. Hålla en jämn nivå. Men det är fanimig inte lätt kan jag tala om.
Ena sekunden finns det ingen lyckligare på jorden, andra är jag så nere så jag vet inte vad jag ska göra:s Jag vill så gärna lita på dom jag älskar, men då och då, det vill säga hela tiden, griper oron tag i mig och jag börjar tvivla. Jag kan inte vara ledsen/orolig någon längre stund, jag blir arg istället. Och det är fan inte hälsosamt, varken för mig eller någon annan:/ Jag är från början väldigt godtrogen, jag litar på folk. Men när det gäller människor jag verkligen bryr mig om, då är det en annan sak. Jag vill så förtvivlat mycket att de ska tycka om mig, att jag blir både blind och döv. Jag antar att det är lätt att bli formad. 

Marcus definierade ordet chilla för mig: andas långsamt, slut ögonen. Låt luften fylla dina lungor och lugnet ditt sinne. Jag är ofta stressad och har svårt att sova och slappna av. Men plötsligt kände jag igen mig, det var det jag gjorde i förrgår när jag var med simon. Bara slappnade av, stängde ute tankar jag inte ville ha. Bara levde i nuet och var glad. Jag vet att jag kommer fortsätta vara som jag är nu, helt upp och ner. Men den känslan kommer jag att bära med mig länge länge <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0